Rätt Fel!
* Viktigt med rutiner
* låt dom inte bestämma
* inte sött inom en viss tid
* Man ska göra så eller så!
Vem har bestämt hur man "ska göra" ?
När jag gick med Milan och även när han var Under ett halv år, Sa jag hela tiden att jag ska inte rätta mej efter barnet, Vad jag menar är asså att jag har nog aldrig sagt att: Milan sover jag kommer 1-2 timmar senare utan jag har planerat så han somnat innan eller att han somnar på vägen eller liknanade.
Men som nu när Milan är större behöver barnen faktiskt rutiner.. speciellt på kvällar.. Och när det gäller mat mm.. Men självklart kan jag rubba dom.. jag tackar ju inte nej till saker för att barnen ska bada utan då badar jag dom innan eller så får de bada dagen efter, Han kan somna senare om det är något vi ska göra..
Men det jag ,menar är att när de är små är det så lätt att säga att så ska man göra eller så här tänker jag göra men när de blir två år och får sin egen personligehet och trotts då kasnke det inte alls fungarar som man hoppats,Man kanske måste göra tvärt om mot vad man tänkt!
Sen kan man alltid ha åsikter om vad som är rätt och vad som är onödigt.. Vad man själv inte skulle göra mm men vem har rätt och sitta och säga till någon annan att du gör fel! Även om man tycker det! Självklart så tycker alla såååååå himla mycke när det gäller barn och hur föräldrar gör.
Jag med så klart.. Men jag säger inte till personen, Att jag tycker du gör fel! det är upp till dom hur dom vill göra!
Är så trött på att så fort det handlar om barn tror folk att dom har rätt att lägga sej i?! Varför skulle dom ha det?
Du har så rätt så jag kunde inte säga det bättre själv.
Tänk om människor kunde lägga ner lika mycket energi på sig själva än vad de gör på andra. Vad mycket gjort de hade fått=) Och vad mycket irritation det hade sparat en annan.
måste rycka in med en kommentar=)..jag kan ju säga att jag själv varit dom som sagt saker. tex: min sambo har en son sedan ett tidigare förhållande och jag var ganska snabb med att tycka mkt gjordes fel osv. Var ganska sträng, när man själv får barn så kommer man på att det inte fukar riktit så, vissa fall kanske, men som kärleksfull mamma var det inte alls på det sättet jag sagt att man skulle vcara. Jag är en ganska slapp mamma och gör en hel del för astt behaga min kära dotter, vilket jag tyckte var helt fel när jag inte hade barn. tex. när hon inte vill ha de skor jag vill att hon ska ha, ja då får hon välja själv de skor hon ville ha istället, om vädret tillåter vill säga. Detta hade inte hänt innan jag fick barn. Har också vart på en föräldra träff där vi fick träffa en barnpsykolog som säger att när dom är i den åldern är det inte lönt att bråka om små saker med 2 åringar. man ska låta dom få det mesta som dom vill. OCh bara bråka om de stora viktiga sakerna som man känner är något att tjafsa om.
Känns som att det är värre när man är ung förälder oxå.
Känns som att ingen tror man kan nånting alls.
Och visst är det viktigt med rutiner när de börjar bli större men de måste ju kunna rubbas oxå.
Inte så kul att inte kunna göra nåt för att barnen måste sova kl 19.
Och som sagt var och en gör som den vill/tycker utan att nån ska lägga sig i.
Jag får ofta kommentarer på ett eller annat som får en att känna sig som en dålig mamma...det är synd att det är så..
