Jag och min sambo man ibland komma in på hur livet hade varit om man inte skaffat barn tidigt?
Om man hade varit tillsammans nu ändå? eller om barnen "håller ihop" oss?
Hur hade vårat liv sett ut Om vi inte hade våra två små?

Och vår slutsats vart,
Att JA vi hade nog varit tillsammans fortfarande för känslorna har alltid funnits där.
Men man hade ju självklart träffat vännerna oftare och mittt träningsfreak till sambo hade nog tränat minst dubbelt så mycke och jag hade "förhoppningsvis haft ett ordentligt jobb.
Hade säkert flyttat ut såhär på ladet  ändå!  det har vi ju velat hela tiden.
Ja, så vart våran slutsats av denna fråga som man kan ställa sej själv många gånger när man har fått barn och är i ett sånt här stadie i livet som vi är!

Har ni sånna funderingar?  Tänker ni så ibland?

___________________________________________________________________________________


Ibland kan jag bli lite hm.. Sur? trött? irrriterad? Lessen? jävligt arg!?
Alla förstår inte riktigt det här med att man inte kan åka iväg varje kväll på sport eller någe annat som hittas på bland vänner.
Jag menar att hur kul är det för en två åring när han har längtat hela dagen efter sin pappa och Pappa kommer hem efter jobbet byter om åker igen och sen kommer hem en timme innan läggdags, Hur mycke sen barnet sin Pappa då? Det funkar inte! Så det är absolut inte för min skull utan för barnens!! Det är inte jag som är tjurskallig och han inte får göra någe, det handlar om att har man familj får man umgås med den med!!  Förstått???
Tar man med barnen/barnet så visst! Helt okej, Barnen ska umågs med båda sina föräldrar!