Att bara sitta på stan och fika med min vän.. oj vad trevligt det va.. bara sitta o snacka skit, saknat min vän, var så länge sen vi umgick på det sättet, va så trevligt..!
Åh vad jag saknar att bara sitta o fika o ta en ficg med mina vänner eller o sitta med tjejerna o ta en cider o bara imgås o snacka skit, har inte gjort det på sååååå länge.. vill verkligen det nu!
Oftast har vi barnen med oss när vi e iväg och nu när man ammar så har man ju alltid Henne med sej,  men man saknar och vara sej själv igen..
Och sen detta med amningen nu har jag kommit till den där pugnten igen,, När man inte känner sej som sej själv, tuttarna svider o det bara rinner o Man känner sej inte alls som en människa,   O De är så känsliga o men har ingen lust till att ha nähet med sin karl då det känns så konstigt med mjölk i tuttarna, men jag har  verkligen ammaty längre än jag trodde jag skulle, jag hade nog inte tänkt o amma alls, eftersom jag inte känner mej bekväm med det, endel gör det och endel inte.. jag tillhör inte dom som gör det..  får inte den känslan som man "ska" ha att det e såååå mysigt o så som alla tjatar om!
Men eftersom hon får i sej mat o det funkar okej förutom en öm bröstvårtsa och att hon äter ofta på dagen,(hellre det än på natten iof)  så har jag svårt o sluta, Det är ju sånt tjat om att man"ska amma"?! att det e såå bra för barnen milan e frisk o mår nog inte sämre för att jah inte amma honom så länge!
Varför detta tjat om att man ska amma!